jag förstår inte hur jag lyckas.
men varje gång så lyckas jag förstöra.
jag vill bara att allt ska vara lyckligt och lugnt.
jag klarar inte av mitt förvirrade kaos.
jag är för dålig på att leva.
för dålig.
varje steg jag tar missuppfattas och varje gång ramlar jag.
nu är jag för många steg efter.
kan inte bara världen klarna och frågorna få svar.
kan vi inte bara stå still ett tag?
allt går för fort, allt förstörs.
jag är för liten, för stor, för mycket.
du är för mycket.
lugn, kom, låt mig sova.
fredag 18 november 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar